För ett år sedan skrev Max Mickelsson att biologin kan fungera som inspiration för nya tankemodeller. Också jag har blivit alltmer intresserad av vad naturen kan lära oss. Jag har länge känt att något är i grunden fel i hur vi organiserar oss. Det känns mekanistiskt och snävt. Vi missar något fundamentalt. En djupdykning i naturens intelligens (NI) har gett mig nytt att tänka på.

Om man sammanfattar jordklotets 4,6 miljarder år i ett dygn, föddes människan 2 sekunder före midnatt. Det har funnits liv här långt före oss. Miljarder år av innovationer har upprätthållit liv på jorden trots enorma omställningar. Naturen har varit tvungen att finslipa ett system för reparation och förnyelse.

Hur fungerar livets logik?

Mångfald är grunden för allt liv. Livet är en sammanbunden helhet där arterna är beroende av varandra. Naturen fungerar genom komplexa nätverk. Kommunikationen är ofta osynlig och tyst – ett kollektivt undermedvetande. Exempelvis Östersjöns välmående beror på mångfalden av arter i havet. Ju bättre havet mår, desto mera producerar det syre åt oss.

I naturen gäller partnerskap, inte konkurrens eller kamp. Det är inte fråga om vem som vinner utan en utveckling där allas speciella egenskaper utnyttjas. Till exempel svampens mycel samarbetar med trädens rötter genom att transportera mineraler, näring och information genom skogen. Mycelet hjälper träden att dela med sig av näring till andra organismer. Partnerskapet gör skogen starkare som en helhet än om organismerna skulle jobba enskilt.

Ständig anpassning och förändring är vardag i naturen. Inte en dag, solnedgång eller snöflinga är lik den andra. I naturen klarar sig inte den starkaste, utan den som bäst kan anpassa sig. Alltså den som är tillräckligt känslig för att inse att förändring behövs. Samarbete förstärker anpassningsförmågan. Myrorna har överlevt som art i 100 miljoner år tack vare sin otroliga anpassningsförmåga. De har bl.a. utvecklat feromoner för att kommunicera med varandra utan hierarkier. I myrsamhället iakttar varje individ omgivningen och för vidare budskapet till de andra.

Naturen är en cirkulärekonomi där vatten, näring, syre och mineraler cirkulerar för att upprätthålla balans. Det finns inget avfall, utan endast material för nytt liv. När t.ex. äpplet faller från trädet, producerar det inte gift utan näring för någon annan. Välmående mark tar kol från atmosfären och stabiliserar klimatet. Blåmusslan är ett vattenreningsverk som filtrerar näring från Östersjön.

Naturens intelligens går ut på balans och ett samarbete som tjänar alla. Systemet är enastående i effektivitet, produktivitet, smidighet, tålighet och elasticitet.

När vi efterlyser innovationer för att lösa tidens stora problem, kanske svaret finns närmare än vi tänkt oss. Naturbaserade lösningar kan hjälpa naturen, inklusive oss själva, att reparera det som gått sönder och återfå balansen. Kanske också du vill ta reda på varför vi behöver valar för att kyla klimatet?

Skrivelsen är min kolumn som publicerats i HBL 16.5.2021

I dag: Borde vi också ta en titt på naturens intelligens? (hbl.fi)